Finns inte

Infinty ~ 4

Kategori: Infinity

Du kan känna hur ångesten kommer krypande till dig. Du är så värdelös, så konstig. Ingen vill vara med dig. Ingen älskar dig. Du för rakbladet mot handleden och drar det rakbladet flera gånger på samma ställe. Ingen vill ha en tjej med ärr. På armarna, på ena benet. Ingen kommer vilja röra dig. De kommer bli äcklade av hur fet du har blivit. De vill bara ha anorektiska kvinnor. Du mår illa. Illa av dig själv. Din kropp.
Du vill spy. Spy på verkligheten.
     Du är bortglömd av dina gamla vänner, enligt dem är du bara en klasskamrat. Inget mer. Även ifall hon en gång sa ”Jag kommer alltid att stå vid din sida.” Verkligen. Så fort ni började sjuan så försvann allting. Som om du aldrig betytt någonting för henne. Men ibland så kan du ligga och gråta. Pressa ögonen mot kudden. Önska att allting ska vara slut. Backa tillbaka i tiden. Det är bara du som vet att allting har flyttats tillbaka. Få bättre betyg. Veta att du aldrig ska börja med sådant som du håller på med nu. Du vill verkligen åka tillbaka i tiden förflytta dig.
Men du vet att det inte kommer göra någon skillnad. Du är korkad, idiotisk och ett jävla fetto som borde gå och dö. Ordet ”fetto, ful och tjockis” har alltid varit med i dina tankar enda sedan två år tillbaka. Då en av din brors kompisar ringde för att nå din brorsa. Du svarar. När han hör att det är du säger han att du är ett jävla fetto och lägger på. Du som en gång var nöjd med din kropp, är nu så osäker och vill inte ens bada med din familj. Som du har bott tillsammans med i hela ditt liv. Du vågar inte ens gå i linne. Du är rädd för att någon ska se dina feta ärrade armar. Viska bakom din rygg om hur ful och fet du är. Du tänker att de tänker ”Hur kunde hon låta sig själv bli så fet? Jag skulle helt klart banta.” Det är sådant du bryr dig om, du vill veta vad folk tänker. Gå in i folks huvuden. Se vad de tänker. Vad de har för behov. Vad de vill. Vad de har för beroenden. Hur de mår dåligt. Du vill veta. Vill hitta hål i verkligheten. Som kan göra så att du kan försvinna utan att tänka på det. Du önskar att du aldrig blivit född. Även ifall du är dina föräldrars första barn. Men du är feg. För feg för att kliva ur.
     Livet är inte ett spel. Man lever bara livet en gång och ifall man ångrar ett steg i livet går det inte att backa och göra om det. Gjort är gjort.


Kommentarer


Kommentera inlägget här: